Tränarkompis motiverar
Tomaten med son.
Efter blåbärspaj kommer löparrunda. Normalt sätt kommer belöningen efter prestationen, men idag fick det bli tvärt om. Det blev för svårt att tacka nej till barnens blåbärspaj. I gengäld bestämde sonen och jag att vi skulle ut och springa. Jag gillar egentligen inte att springa ihop med någon. Jag vet att jag springer långsamt och blir därför både stressad och pressad på ett negativt sätt om jag springer ihop med andra. Däremot kam det vara en sporre att säga "Vi ses kl 18 vid skolan och springer", då kan var och en springa i sin takt. Man har åtminstone fått en spark i baken att komma iväg.
Sonen och jag joggade bort till spåret i skogen tillsammans. Väl i spåret drog han iväg. Mot slutet varvade han mig. Det gjorde inget. Båda hade ju kommit ut i spåret och det var huvudsaken!
Gillar du att träna ensam eller i grupp?
Anna